Vad är EUDR-förordningen och varför är den viktig?

EU:s avskogningsförordning (EUDR) är en bindande rättslig ram som förbjuder handel med produkter som är kopplade till avskogning och skogsförstörelse inom eller från Europeiska unionen. EUDR, som ska tillämpas från och med 30.12.2025 för stora företag och 30.06.2026 för små företag och mikroföretag, innebär en betydande förändring i regleringen av den globala leveranskedjan.

I den här artikeln förklaras vad EUDR är, varför det är viktigt, vilka produkter som omfattas och vad företagen behöver göra för att följa reglerna. Den är särskilt relevant för företag som är verksamma inom jordbruk, skogsbruk, detaljhandel, tillverkning och logistik och som bedriver verksamhet i eller handel med EU. Att förstå EUDR är avgörande för efterlevnad av lagar och regler, hantering av operativa risker och långsiktig ESG-prestanda.

Förstå EUDR: Centrala mål och rättslig kontext

I detta avsnitt presenteras den rättsliga grunden och det strategiska syftet med EUDR, och det beskrivs varför förordningen infördes och hur den passar in i EU:s bredare hållbarhetsagenda.

EUDR som rättsligt instrument

EU:s avskogningsförordning, officiellt förordning (EU) 2023/1115, trädde i kraft den 29 juni 2023. Som förordning är den direkt tillämplig i alla EU:s medlemsländer utan behov av nationellt införlivande. Genomförandefasen inleds den 30.12.2025 för stora företag och den 30.06.2026 för små företag och mikroföretag.

Huvudmålen för EUDR

EUDR skapades för att ta itu med miljö- och människorättseffekterna av handel som drivs av avskogning. Dess primära mål återspeglar EU:s engagemang för ansvarsfulla inköp, klimatåtgärder och hållbara leveranskedjor. I förordningen fastställs fyra huvudmål:

  • Förhindra att varor som är kopplade till avskogning förs in på eller ut från EU:s marknad.
  • Främja avskogningsfria och lagligt producerade råvaror.
  • Stödja EU:s åtaganden när det gäller klimat, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter.
  • Genomdriva transparens, spårbarhet och ansvarighet i globala leveranskedjor.

Förordningen är en del av EU:s gröna giv och kompletterar andra ESG-policyer, såsom direktivet om tillbörlig aktsamhet vid hållbarhetsbedömningar (CSDDD) och direktivet om hållbarhetsrapportering (CSRD).

Vem måste följa EUDR-förordningen?

EUDR definierar tydligt rollerna och ansvarsområdena för företag som är involverade i att placera, importera, exportera eller handla med relevanta produkter på EU-marknaden.

Operatörer och handlare

Aktörer är enheter som för första gången släpper ut produkter på EU-marknaden eller exporterar dem från den. Handlare är de som distribuerar dessa produkter vidare inom EU utan att vara de ursprungliga importörerna eller exportörerna. Båda kategorierna är juridiskt ansvariga för att säkerställa att alla relevanta produkter överensstämmer med EUDR innan de släpps ut eller exporteras.

För stora företag är tidsfristen för efterlevnad 30.12.2025. Från och med detta datum måste de kunna visa att de produkter som omfattas är fria från avskogning, lagligt producerade och stöds av en fullständig due diligence-försäkran som lämnas in via EU:s centraliserade informationssystem. Operatörer och handlare måste också samla in och bevara uppgifter om ursprung och spårbarhet i händelse av inspektioner eller revisioner.

Undantag för små och medelstora företag och övergångsperiod

Småföretag och mikroföretag har en uppskjuten tidsfrist för efterlevnad till den 30 juni 2026. Även om små och medelstora handlare inte är skyldiga att genomföra en fullständig due diligence, måste de verifiera att deras leverantörer (vanligtvis större aktörer) har gjort det. Alla företag, oavsett storlek, måste behålla relevant dokumentation och svara på officiella förfrågningar när så begärs.

Vilka produkter och råvaror omfattas

I detta avsnitt beskrivs de specifika råvaror och produkter som regleras enligt EUDR, tillsammans med relevanta klassificeringssystem och undantag.

De sju högriskråvarorna

Förordningen gäller för följande råvaror på grund av deras starka koppling till avskogning:

  • Nötkreatur (nötkött, hudar, läderprodukter).
  • Kakao (bönor, pulver, pasta, choklad).
  • Kaffe (rostat, koffeinfritt, skal).
  • Oljepalm (palmolja, palmkärnolja, derivat).
  • Gummi (rågummi, däck, remmar, slangar).
  • Soja (sojabönor, mjöl, olja, kakor).
  • Trä (timmer, massa, papper, möbler).

Dessa råvaror väljs ut på grundval av en vetenskaplig bedömning av avskogningseffekterna och relevansen för EU-marknaden.

Omfattade produkter baserade på KN-nr

Produkterna identifieras med hjälp av de KN-nummer i EU:s kombinerade nomenklatur (KN) som anges i bilaga I till förordningen. Om en produkts KN-nummer inte finns med i förteckningen omfattas den inte av EUDR. För tydlighetens skull rekommenderas verifiering mot officiella tullklassificeringsdatabaser.

Undantag och särskilda fall

Återvunna produkter, vissa former av förpackningar och material i slutet av sin livscykel kan uteslutas om de inte handlas som oberoende produkter som innehåller reglerade råvaror.

Viktiga krav på efterlevnad enligt EUDR

För att få placera eller exportera en produkt som regleras av EUDR måste företagen uppfylla tre grundläggande rättsliga villkor. Dessa krav utgör kärnan i förordningen och är utformade för att säkerställa att råvaror som kommer in på eller lämnar EU-marknaden varken bidrar till avskogning eller till bristande efterlevnad av lagstiftningen i sina ursprungsländer.

De tre grundläggande förutsättningarna

Innan företag får tillträde till EU-marknaden måste de visa att deras produkter uppfyller följande tre villkor. Varje villkor är obligatoriskt och gäller lika för alla råvaror och framställda produkter som omfattas av förordningen:

  • Fri från avskogning: Produkterna får inte komma från mark som har avskogats eller utsatts för skogsförstöring efter 31.12.2020. Detta omfattar både direkta inköp och aktiviteter uppströms.
  • Lagligt producerad: Produkten måste följa alla tillämpliga lagar i ursprungslandet. Dessa omfattar miljöbestämmelser, arbetsrättigheter, markägande och skydd för ursprungsbefolkningar och lokala samhällen.
  • Redogörelse för due diligence: En formell deklaration måste lämnas in via EU:s centraliserade informationssystem innan produkten får släppas ut på eller exporteras från EU-marknaden.

Om något av dessa villkor inte uppfylls är produkten inte berättigad till handel inom EU. Efterlevnad är inte valfritt och måste bevisas genom verifierbara uppgifter, korrekt dokumentation och inlämning i tid av det begärda uttalandet.

Due Diligence: Ryggraden i efterlevnaden av EUDR

Tillbörlig aktsamhet är den centrala mekanismen för att säkerställa efterlevnad av EUDR. Det är en obligatorisk process som alla operatörer och stora handlare måste utföra innan de släpper ut produkter på EU-marknaden eller exporterar dem. Målet är att bekräfta att varorna är fria från avskogning, lagligt producerade och spårbara till sin källa. I det här avsnittet beskrivs vad due diligence innebär och hur företag kan bedöma och hantera efterlevnadsrisker.

Vad innebär due diligence?

För att uppfylla EUDR:s krav måste företagen införa ett strukturerat system för tillbörlig aktsamhet. Detta system måste omfatta en rad åtgärder som utformats för att samla in och verifiera information i hela leverantörskedjan. Processen omfattar följande viktiga steg:

  • Insamling av detaljerade uppgifter om produkter och leveranskedjor.
  • Identifiering av ursprungsland och geolokalisering av produktionslotter.
  • Kontroll av efterlevnad av tillämpliga lagar och bekräftelse av status som fri från avskogning.
  • Inlämnande av due diligence-intyg för varje produktparti genom EU-systemet.
  • Förvara all relevant dokumentation i minst fem år.

Vart och ett av dessa steg är lagstadgat och måste slutföras innan produkten förs in på eller ut från EU-marknaden. Hur effektiv due diligence är beror på kvaliteten och spårbarheten hos de uppgifter som samlas in i varje steg.

Riskbedömning och riskreducering

Som en del av due diligence måste företagen bedöma risken för att deras produkter kan kopplas till avskogning eller bristande efterlevnad av lagar och regler. Detta innebär att man utvärderar flera faktorer som kan påverka risknivåerna, bland annat

  • Klassificering av ursprungslandet eller ursprungsregionen som låg, normal eller hög risk.
  • Leverantörskedjans komplexitet och transparens.
  • Trovärdigheten och fullständigheten i leverantörens dokumentation.
  • Förekomsten av ursprungsbefolkningar eller känsliga ekosystem i produktionsområdet.

Om resultatet av riskbedömningen visar på mer än en försumbar risk måste företaget vidta riskreducerande åtgärder innan produkten släpps ut på marknaden. Det kan handla om att samla in ytterligare dokument, genomföra revisioner på plats eller använda satellitverifieringsverktyg. Alla riskreducerande åtgärder måste dokumenteras och granskas årligen för att upprätthålla beredskapen för efterlevnad.

Krav på geolokalisering och spårbarhet

Geolokalisering är en av de mest tekniskt krävande och juridiskt kritiska aspekterna av EUDR-efterlevnad. Den spelar en central roll när det gäller att bevisa att råvarorna kommer från mark som inte har påverkats av avskogning efter det officiella stoppdatumet. Utan exakta geolokaliseringsdata kan företag inte visa spårbarhet eller verifiera påståenden om att de är fria från avskogning, vilket gör detta krav till ett icke förhandlingsbart villkor enligt förordningen.

Varför geolokalisering är viktigt

För att bekräfta att produkterna är fria från avskogning måste företagen tillhandahålla exakta geolokaliseringskoordinater för varje tomt som är involverad i produktionen av de berörda råvarorna. Dessa koordinater måste lämnas in i WGS84-format och tjäna som bevisunderlag för tillsynsmyndigheternas satellitbaserade verifiering. Detta gör det möjligt för tillsynsorganen att dubbelkontrollera markanvändningshistoriken och säkerställa efterlevnad av stoppdatumet 31.12.2020.

Följande uppgifter måste samlas in och kopplas till varje relevant tomt:

  • GPS-koordinater för tomterna.
  • Typ av råvara och produktionsmetod.
  • Markens storlek och leverantörens identitet.
  • Tidpunkt för skörd eller produktion.

Denna information utgör ryggraden i due diligence-processen och måste lagras på ett säkert sätt och göras tillgänglig för revisioner eller inspektioner på begäran. Utan verifierade geolokaliseringsdata kan produkter inte anses uppfylla EUDR-kraven.

Praktiska utmaningar och lösningar

Att implementera geolokalisering i stor skala innebär ofta operativa och logistiska svårigheter, särskilt när inköp sker från landsbygden eller när man arbetar med småskaliga producenter. Dessa utmaningar måste förutses och hanteras tidigt i efterlevnadsprocessen.

Vanliga frågor inkluderar:

  • Begränsad tillgång till GPS-verktyg och mobila enheter bland småbrukare.
  • Brist på digital kompetens eller utbildning i insamling av geospatiala data.
  • Informellt eller odokumenterat markägande.
  • Gemensam användning av jordbruksmark av flera hushåll eller producenter.
  • För att övervinna dessa hinder kan företagen använda sig av följande strategier:
  • Tillhandahålla utbildning och verktyg till leverantörer.
  • Använda mobilappar och satellitövervakningsplattformar för att samla in platsdata.
  • Samarbete med kooperativ eller lokala organisationer för stöd vid datainsamling.
  • Investera i skalbara digitala system som integreras med arbetsflöden för regelefterlevnad.

Genom att proaktivt ta itu med dessa utmaningar kan man säkerställa att spårbarhetsdata är korrekta, verifierbara och redo för revision. Företag som bygger robusta geolokaliseringssystem minskar inte bara efterlevnadsrisken utan får också långsiktiga fördelar när det gäller transparens i leveranskedjan och hållbarhetsrapportering.

Förenklad Due Diligence för lågriskområden

För att effektivisera efterlevnaden och samtidigt upprätthålla miljöintegriteten inför EUDR ett riskbaserat tillvägagångssätt för tillbörlig aktsamhet. Detta system möjliggör förenklade förfaranden vid inköp från länder eller regioner som identifierats som lågriskländer. De grundläggande principerna för efterlevnad förblir oförändrade, men den administrativa bördan kan i vissa fall minskas. Att förstå hur denna klassificering fungerar är viktigt för strategisk sourcing och riskhantering.

EU:s riskklassificering

EU-kommissionen kommer att bedöma och klassificera länder och subnationella regioner baserat på sannolikheten för avskogning och bristande efterlevnad av lagar. Denna klassificering påverkar djupet och typen av due diligence som företagen måste utföra. 

Det finns tre officiella risknivåer:

  • Låg risk: Minimal avskogning och stark anpassning till juridiska och miljömässiga standarder.
  • Standardrisk: Standardnivån, som kräver fullständiga förfaranden för tillbörlig aktsamhet.
  • Hög risk: Områden med förhöjd oro, där skärpt due diligence är obligatorisk.

Kommissionen förväntas offentliggöra den första listan över riskklassificeringar senast den 30 juni 2025. Fram till dess bör alla länder behandlas som antingen standard- eller högriskländer, och företag uppmanas att vidta fullständiga åtgärder för tillbörlig aktsamhet under denna övergångsperiod.

Minimikrav gäller fortfarande

Även om inköpen kommer från ett lågriskområde måste företagen ändå uppfylla vissa grundläggande krav enligt EUDR. Dessa grundläggande krav säkerställer spårbarhet och ansvarsskyldighet i alla leveranskedjor:

  • Insamling av geolokaliseringsdata för varje tomt som är involverad i produktionen.
  • Inlämnande av due diligence-intyg via EU:s centraliserade system.
  • Säker förvaring av all styrkande dokumentation i minst fem år.

Dessa skyldigheter gäller oavsett risknivå och syftar till att upprätthålla förordningens integritet. Företag bör inte behandla lågriskklassificering som ett undantag, utan snarare som en möjlighet att effektivisera processer utan att kompromissa med efterlevnadskvaliteten.

Verkställighet och påföljder vid bristande efterlevnad

Genomförandet enligt EUDR är utformat för att säkerställa att företagen uppfyller sina rättsliga skyldigheter genom meningsfull tillsyn och avskräckande påföljder. Lagstadgad kontroll träder i kraft från och med den 30.12.2025 för stora företag och från och med den 30.06.2026 för små företag och mikroföretag. Bristande regelefterlevnad kan leda till allvarliga rättsliga, ekonomiska och ryktesmässiga konsekvenser. I detta avsnitt beskrivs hur tillsynen kommer att genomföras och vilka påföljder som kan bli aktuella.

Övervakningsmekanismer

För att säkerställa en konsekvent tillämpning i hela EU måste varje medlemsstat utse behöriga myndigheter som ansvarar för att övervaka efterlevnaden. Dessa organ spelar en avgörande roll när det gäller att granska dokumentation, verifiera uppgifter om leveranskedjan och svara på externa klagomål.

Deras ansvarsområden omfattar:

  • Genomföra riskbaserade inspektioner och revisioner på plats.
  • Granskning av due diligence-uttalanden och stödjande bevis.
  • Utreda klagomål från tredje part, till exempel icke-statliga organisationer eller berörda samhällen.
  • Tillgång till och analys av geolokaliseringsdata och sourcingregister på begäran.

Myndigheterna har befogenhet att utföra kontroller var som helst i leveranskedjan och kan vidta omedelbara åtgärder om de upptäcker oegentligheter. Deras tillsyn bidrar till att upprätthålla marknadsintegriteten och bygga upp allmänhetens förtroende för systemet.

Sanktioner och rättsliga följder

När överträdelser sker är medlemsstaterna skyldiga att tillämpa sanktioner som är effektiva, proportionerliga och avskräckande. Förordningen gör det möjligt för nationella myndigheter att införa ett brett spektrum av rättsliga och ekonomiska konsekvenser beroende på hur allvarlig den bristande efterlevnaden är.

Möjliga påföljder inkluderar:

  • Böter på upp till 4% av ett företags totala årsomsättning i EU.
  • Konfiskering av produkter som inte uppfyller kraven och eventuella vinster från försäljningen av dessa.
  • Tillfälliga eller permanenta förbud mot att släppa ut produkter på EU-marknaden.
  • Uteslutning från offentliga upphandlingsförfaranden och finansieringsmöjligheter.
  • Offentliggörande av företagets namn och uppgifter om överträdelsen på EU:s plattformar.

Dessa åtgärder syftar till att förhindra upprepade förseelser och säkerställa att företagen tar sina skyldigheter på allvar. Öppenhet kring verkställighetsåtgärder skapar också lika villkor för företag som investerar i full efterlevnad.

Praktiska steg för att förbereda efterlevnad av EUDR

För att uppnå överensstämmelse med EUDR krävs ett strukturerat och proaktivt tillvägagångssätt. Företagen måste utvärdera sin verksamhet, engagera partners i leveranskedjan och investera i system som stöder spårbarhet och dokumentation. Förberedelserna bör vara slutförda innan förordningen börjar gälla - senast den 30.12.2025 för stora företag och senast den 30.06.2026 för små företag och mikroföretag. I detta avsnitt beskrivs de viktigaste stegen som företag bör följa för att uppfylla de rättsliga skyldigheterna och minska den operativa risken.

Steg-för-steg-handlingsplan

Att bygga upp en intern färdplan för efterlevnad är avgörande för att navigera EUDR-kraven på ett effektivt sätt. Följande åtgärder utgör de minimiåtgärder som företag bör vidta för att säkerställa beredskap:

  • Identifiera relevanta produkter i företagets portfölj och kartlägg leveranskedjorna ner till gårds- eller skogsnivå.
  • Samarbeta med leverantörer för att förstå deras kapacitet och vilja att uppfylla EUDR:s standarder.
  • Samla in och verifiera geolokaliseringsdata och dokumentation som bevisar rättslig efterlevnad och status som avskogningsfri.
  • Upprätta eller uppgradera IT-system som kan hantera insamling, verifiering och lagring av data.
  • Lämna in redogörelser för tillbörlig aktsamhet innan du släpper ut några produkter som omfattas på EU-marknaden eller exporterar dem från EU.

Att slutföra dessa steg innan tidsfristen för efterlevnad går ut bidrar till att minimera störningar i verksamheten och stöder långsiktig ESG-anpassning.

Leverantörsengagemang och kapacitetsuppbyggnad

Leverantörer, särskilt i högrisk- eller resursbegränsade regioner, är avgörande för ett framgångsrikt genomförande. Utan deras samarbete blir datainsamling och verifiering otillförlitliga. Företagen bör fokusera på att bygga upp leverantörernas förståelse och operativa kapacitet.

Rekommenderade åtgärder inkluderar:

  • Utbildning av leverantörer om EUDR:s efterlevnadskrav och dokumentationsrutiner.
  • Tillhandahålla användarvänligt material, t.ex. checklistor, mobilappar och verktygslådor på lokala språk.
  • Erbjuda incitament eller stöd för att införa spårbarhetsverktyg och hållbara metoder.
  • Delta i eller ta initiativ till branschsamarbeten för att harmonisera förväntningar och undvika dubbelarbete.

Starka leverantörsrelationer minskar inte bara efterlevnadsriskerna utan ökar också transparensen och motståndskraften i hela värdekedjan.

Investeringar i teknik och infrastruktur

Digitala verktyg spelar en viktig roll när det gäller att möjliggöra spårbarhet, automatisera dokumentation och integrera efterlevnad med befintliga arbetsflöden. Företag bör utvärdera sina nuvarande system och investera i en skalbar infrastruktur som stöder EUDR-kraven.

Användbara tekniker inkluderar:

  • Spårbarhetsplattformar som stöder kartläggning av leveranskedjor i flera led.
  • Satellitbaserad skogsövervakning för att verifiera markanvändningshistorik och efterlevnad av stoppdatumet 31.12.2020.
  • Blockchain- eller QR-baserade system för säker och transparent dataöverföring.
  • Integration med ERP-, upphandlings- och juridiska system för centraliserad övervakning.

Dessa investeringar förbättrar den operativa effektiviteten och revisionsberedskapen, och positionerar företagen för framtida regelutveckling inom ESG-området.

Anpassa EUDR till bredare ESG- och due diligence-ramverk

Efterlevnad av EUDR är inte en isolerad fråga. Företag som redan omfattas av andra EU-direktiv om hållbarhet kan dra nytta av att integrera EUDR-processerna i bredare ESG-strategier. Genom att samordna systemen för due diligence kan man minska dubbelarbete, effektivisera rapporteringen och säkerställa enhetlighet mellan olika rättsliga ramverk. Detta tillvägagångssätt är särskilt värdefullt för företag som förbereder sig inför tidsfristerna för genomförande av EUDR, som är 30.12.2025 för stora företag och 30.06.2026 för små företag och mikroföretag.

Synergier mellan EUDR, CSRD och CSDDD

EUDR delar gemensamma principer med andra EU-lagar om hållbarhet, till exempel direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) och direktivet om tillbörlig aktsamhet (CSDDD). Att harmonisera rapporteringsprocesserna inom dessa ramverk skapar operativ effektivitet och säkerställer en sammanhängande ESG-berättelse.

Viktiga synergier är bland annat:

  • Centraliserad datainsamling om leverantörskedjans rutiner och miljöpåverkan.
  • Anpassning av riskbedömningsmetoder för sociala och miljömässiga due diligence-analyser.
  • Enhetliga rapporteringsstrukturer som uppfyller både EUDR:s och CSRD:s krav på offentliggörande.
  • Ökad trovärdighet hos intressenter genom transparent och konsekvent dokumentation.

Genom att integrera EUDR-förfaranden i befintliga ESG-styrningssystem kan företagen minska fragmenteringen av regelverket och bygga upp en mer motståndskraftig efterlevnadsarkitektur.

Externa konsulters roll

Många företag, särskilt de med komplexa eller globala leverantörskedjor, kan dra nytta av expertstöd när de implementerar EUDR-kraven. Externa konsulter erbjuder specialiserad kunskap och objektiv insikt som kan påskynda efterlevnaden och minimera riskerna.

Konsulter kan hjälpa till med:

  • Kartläggning av risker i leveranskedjan och tolkning av tillämpliga lokala lagar.
  • Upprätta datahanteringssystem och genomföra personalutbildning.
  • Genomföra oberoende revisioner och beredskapsbedömningar.
  • Rådgivning om strategier för integrering med CSRD, CSDDD och andra ramverk.

Genom att anlita konsulter tidigt i processen kan företagen förutse utmaningar, täppa till luckor i efterlevnaden och förbereda sig effektivt innan förordningen träder i kraft. Detta är särskilt viktigt med tanke på de strikta tidsfrister och omfattande dokumentationskrav som EUDR ställer.

Hur eudr.co tillhandahåller verktyg som förenklar efterlevnaden av EUDR

Vår plattform EUDR.co är utvecklat för att vägleda företag genom varje steg i certifieringsresan, från insamling av geolokaliseringsdata till inlämning av Due Diligence-intyg via EU:s TRACES-NT-system. Vi kombinerar automatisering, spårbarhet och juridisk anpassning för att förenkla de komplexa tekniska och dokumentationsmässiga kraven i förordningen.

Vi har utformat vår lösning specifikt för utmaningarna med efterlevnad av EUDR. Till skillnad från generiska ESG-verktyg är vår plattform skräddarsydd för de unika krav som ställs på reglerade råvaror som timmer, kaffe, kakao, palmolja och soja. Vi stöder full spårbarhet från produktionsplats till produktleverans, vilket hjälper företag att skapa en verifierbar spårbarhetskedja som uppfyller EU:s förväntningar.

Vi förstår att globala leveranskedjor är komplexa och ofta involverar småskaliga producenter i högriskområden. Därför tillhandahåller vi flexibla verktyg för flerspråkigt samarbete, säker dokumentlagring och sömlös integrering med befintliga ERP- och upphandlingssystem. Oavsett om du hanterar en enda råvara eller ett inköpsnätverk i flera länder kan vårt system skalas upp i takt med din verksamhet.

Vi anser att EUDR-efterlevnad är mer än en kryssruta - det är en möjlighet att bygga förtroende, stärka hållbarhetsmeriterna och minska den långsiktiga risken. Med eudr.co kan företag gå från kalkylblad och manuella processer till strukturerade, revisionsklara arbetsflöden som sparar tid, sänker kostnaderna och säkerställer fullständig juridisk anpassning till EU:s regler om handel utan avskogning.

Slutsats

EUDR är mer än ett regulatoriskt hinder. Det är ett kraftfullt verktyg som kräver transparens, spårbarhet och ansvarstagande från alla företag som handlar med EU. Genom att kräva bevis på avskogningsfria och lagliga inköp omformar förordningen hur globala leveranskedjor fungerar.

För yrkesverksamma, kunder och beslutsfattare är det inte frivilligt att förbereda sig för EUDR. Det är en strategisk åtgärd som skyddar marknadstillträdet, minskar riskerna och bygger upp en långsiktig varumärkesintegritet. Företag som agerar tidigt, investerar i system och stöder sina leverantörer kommer att vara bättre positionerade för att leda i en era av ansvarsfull handel.

VANLIGA FRÅGOR

1. Vilket är huvudsyftet med EUDR-förordningen?

EUDR syftar till att eliminera produkter som är kopplade till avskogning och skogsförstörelse från EU:s handel. Det säkerställer att varor som släpps ut på eller exporteras från EU-marknaden är fria från avskogning, lagligt producerade och spårbara. Detta stöder miljömässig hållbarhet, efterlevnad av lagar och skydd av mänskliga rättigheter i globala leveranskedjor.

2. Vilka produkter omfattas av EUDR?

Förordningen riktar sig till sju högriskråvaror: nötkreatur, kakao, kaffe, oljepalm, gummi, soja och trä. Den omfattar också många härledda produkter som läder, choklad, möbler och papper. Specifika produkter listas i bilaga I till förordningen med hjälp av EU:s tullkoder.

3. När träder EUDR i kraft?

Genomförandet av EUDR börjar den 30.12.2025 för stora företag och den 30.06.2026 för små företag och mikroföretag. Företagen måste vara redo att uppfylla alla krav på tillbörlig aktsamhet, spårbarhet och rapportering senast dessa datum för att behålla lagligt tillträde till EU-marknaden.

4. Vad krävs för efterlevnad av geolokalisering?

Geolokaliseringsöverensstämmelse innebär att man tillhandahåller exakta GPS-koordinater för den mark där råvarorna producerades. Dessa uppgifter måste vara detaljerade, korrekta och knutna till en specifik produktionsperiod. Det gör det möjligt för myndigheterna att verifiera påståenden om fri från avskogning med hjälp av satellitbilder och övervakningsverktyg.

5. Vilka är påföljderna för bristande efterlevnad av EUDR?

Påföljderna omfattar böter på upp till 4% av EU:s omsättning, konfiskering av varor, förbud mot marknadstillträde och offentliggörande av överträdelser. Dessa sanktioner är utformade för att avskräcka från bristande efterlevnad och upprätthålla förordningens miljömässiga och juridiska mål.

6. Hur kan företag förbereda sig för att följa EUDR?

Företagen bör börja med att kartlägga sina leveranskedjor och identifiera berörda produkter. De måste engagera leverantörer, samla in geolokalisering och juridiska uppgifter samt införa spårbarhetssystem. Att lämna in redogörelser för tillbörlig aktsamhet och föra register är också viktiga steg.

7. Krävs due diligence för lågriskländer?

Ja, men processen är förenklad. Företag som köper in från lågriskländer måste fortfarande samla in geolokaliseringsdata och lämna in efterlevnadsutlåtanden. Riskbedömningar och riskreducerande åtgärder kan dock undantas om inte särskilda problem uppstår.